Mycket snack om den inställda matchen mellan Göteborg och AIK den senaste veckan. Med rätta. Det blev ju nämligen en väldigt stor grej av det här, men är det verkligen rätt att göra en så stor grej av det? Det är i alla fall frågan jag ställer mig.
Som de flesta nog vet kommer jag från tennisen där jag de senaste tio åren skrivit landets mest besökta sajt för idrotten. Håller man på med tennis, då håller man också på med uppgjorda matcher. Nu lät det som att jag personligen håller på och gör upp matcher, det gör jag inte, men jag har skrivit spaltkilometer om det, som det känns, för ingen annan idrott har så stora problem med uppgjorda matcher som tennisen har. Det är förhållandevis enkelt och framför allt säkert att göra upp en tennismatch. Du behöver bara betala en enda spelare och du kan vara väldigt säker på att få det utfall du vill ha. Det är inte särskilt svårt för en tennisspelare att "ha en dålig dag" och därmed förlora. Av att titta på matchen är det ofta totalt omöjligt att veta om det är uppgjort. Man måste titta på oddsen, på insatserna, samtidigt som man givetvis tittar på matchen. Gör man allt detta, då kan man alltid slå fast med snudd på hundraprocentig säkerhet om en match är uppgjord eller inte. ATP och ITF som är tennisens organisationer ligger lite efter buset. Precis som fallet nästan alltid är i dopingfrågor och annat smuts. Brottslingarna hittar något som fungerar, ordningsmakten kommer på vad de håller på med, och brottslingarna går över till att göra något annat, och så fortsätter det. Tennisen har stängt av några av småfiskarna som ägnat sig lite åt sånt här men de där stora fiskarna, de som begått de värsta brotten gällande matchfixning, har ofta klarat sig. Man har inte vågat riktigt när det gäller kända spelare, trots att man haft rätt bra på fötterna när det gäller bevisfrågan. Ska man vara lite elak kan man istället säga att man i vissa fall nog valt att fria för att undvika negativ publicitet. Att stänga av stora spelare för matchfixningsbrott, det är ingenting som är positiv uppmärksamhet för idrotten precis. Ett vekt val givetvis, men kanske samtidigt ganska smart.
Hur sköter fotbollen det här då?
Man har valt en annan väg, kan man säga. En väg jag tror i längden kommer vara totalt omöjlig att gå, och jag tycker därför det är lite konstigt, och att det kanske ligger lite okunskap bakom valet att börja vandra på den.
En av spelarna i AIK säger sig ha blivit erbjuden pengar för att påverka matchresultat vilket var tillräckligt för att fotbollsförbundet skulle skjuta upp matchen. Då sätter man i en ganska bökig situation måste jag säga, för ska det vara så även framöver? Och i så fall, när börjar lag utnyttja det? Jag tvivlar väldigt, väldigt, väldigt starkt på att det finns några som helst bevis för att spelaren faktiskt ska ha fått detta erbjudande. Det kan inte finnas någon som håller på med något sånt här som är så dum att man inte ställer frågan på ett sätt som gör det helt omöjligt att i efterhand kunna bevisa att den ställts. Kort sagt, frågan lär på något sätt ha ställts mellan fyra ögon. Jag tvivlar inte ett dyft på att det är så. Det ryktas om att det ska vara AIK:s reservmålvakt som fått erbjudandet, vilket låter rätt logiskt. Han spelar nästan aldrig, men skulle ha spelat matchen då förstamålvakten inte var tillgänglig, och som målvakt är han givetvis den man går på först om man vill påverka utfallet. Han talar säkert sanning. Men om man tänker lite längre. När börjar lag ta möjligheten att få matcher uppskjutna för att de har skadade spelare som behöver tid på sig för att komma tillbaka? Och kanske allra mest av allt, vad i hela världen vinner man egentligen på att skjuta upp matchen? Tänker man sig att man ska hinna bura in alla brottslingar som ägnar sig åt detta innan man väljer att spela matchen? Då kommer man få kämpa lite, kan jag säga.
I min värld måste ansvaret när det gäller sånt här ligga på klubbarna, ingen annan. De får helt enkelt se till att hålla ordning på sina spelare. Det är deras anställda och det är deras uppgift att se till så deras anställda håller sig inom lagens ramar. Gör de det inte får de helt enkelt göra sig av med spelarna som inte gör det. Hur de ska göra det? Utbildning givetvis, men även kontroll. Det här är en av idrottens största utmaningar i framtiden och då gäller det kanske att börja skriva in lite finstilt i spelarnas kontrakt att arbetsgivaren får vissa möjligheter att åtminstone delvis hålla koll på deras ekonomi. Får de plötsligt en stor mängd pengar, pengar som inte klubben betalat ut, ja då har de antagligen hittat på något lurt, svårare än så är det ju inte. Det är inte som att de har några extrajobb vid sidan om. Det är därmed förhållandevis enkelt för klubbarna att hålla reda på vad de har i lön samt eventuella sponsorintäkter. Sen går det alltid att komma runt sånt där, men blir det lite bökigare än vad det är nu för en spelare att ta emot pengar, då kanske vi kommit ett steg på vägen mot något hållbart. För hållbart är det inte att hålla på och ställa in matcher bara för att en av spelarna fått ett erbjudande som denna tackat nej till.