Varje VM har väl sin etikett, på något sätt. Ett par VM har handlat om Zidane och Ronaldo. De har väl två var egentligen där de var huvudperson. Ronaldo för att han först spelade tv-spel, eller var sjuk, eller något annat, och att Brasilien därför inte vann, och sen när han ägde VM:et efter och i synnerhet finalen, den final som han gången innan alltså kanske tv-spelade bort, vem vet. Och Zidane, hans triumf, och sen hans skalle på Materazzi. Vi hade Sveriges, och Brasiliens VM 94. VM 90 då ingen försökte göra mål. VM 86 då Maradona var rätt okej. VM 2010 som tutades bort bort, visst har man fortfarande lite ont i öronen? Och VM 2014, då Tyskland var ganska okej.
VM 2018 då?
Snorungarnas VM, tycker jag. Det positiva är att det inte är snorungarna som kommer avgå med segern. Visst, Griezmanns uppsyn gör inte precis att man blir på bra humör och Mbappe har väl inte skött sig sådär klanderfritt heller, men Frankrike har inte varit värst, och Kroatien är väl egentligen det lag av de bra lagen i VM såhär långt som faktiskt uppträtt riktigt bra. Tycker inte det finns mycket att anmärka på alls. De verkar vara mer eller mindre vuxna hela högen, och deras uppsyn på de bilder som spridit tagna av den fotograf som de körde över i jublandet efter sitt segermål i semifinalen, hjärtat smälter på något vis. Visst, lätt att vara stor i medgång, men hur mycket Jonas Eriksson än puffar för att Modric är dum i huvudet i SVT-studion, jag tror honom, men kroaterna känns som ett totalt sett väldigt bra gäng. Jag har hejat på dem hela vägen och hoppas de också går precis hela vägen och vinner.
Men tyvärr är väl risken att man inte kommer minnas det. Inte bara det i alla fall.
Neymar kommer vara något av det som kommer upp först när man tänker på VM 2018. Det är fascinerande faktiskt. Så jäkla korkad verkar han ju inte vara, men han förstod inte det här med att det var videobedömning i det här mästerskapet eller? Hans försök att filma till sig grejer på de mest patetiska sätten, det kan väl ändå aldrig funnits en av världens bästa spelare som är så svår att tycka om? Man ser många Neymartröjor bland små barn i det här landet, men har ni hört någon vuxen människa som har Neymar som sin favoritspelare? Jag kan inte säga att jag har det vilket är lite konstigt då han är en av de absolut bästa.
Tyvärr avslutas nu också mästerskapet med en match som snorungarna i både England och Belgien redan har förstört. Dessa strykrädda små skitungar har gått ut i media och med all önskvärd tydlighet påpekat att de inte bryr sig om bronsmatchen. Jag tycker det är ett hån mot alla som bryr sig så mycket om VM. Hur är det med er, ni är också ganska stolta över att vi tog brons i VM 94 va? Jag är det, och jag kan garantera att det inte direkt hade varit samma sak om vi kommit fyra. England och Belgien, två länder som under min livstid inte ens varit i närheten av att vinna VM tycker det är helt oviktigt med en bronsmatch. Det är så att man bara vill rada upp spelarna och ge dem en rejäl jäkla uppsträckning.
Om man inte tycker en match om tredje pris i VM är viktigt, snälla, förklara för mig, hur ska man kunna lura en enda människa att en ligamatch i lunken är viktig? Det skulle de aldrig ens andas om att säga däremot, att en ligamatch inte är viktig. Det är de för fega för. Men det här anses kanske som något lite tufft. Att när man inte kan vinna så ska man skita i det, för att på något sätt försöka visa att man är en vinnare och inte bryr sig om några andra placeringar. Lite märkligt, för mig veterligen spelar inte särskilt många av spelarna i dagens bronsmatch i Real Madrid eller Barcelona, de lag som allt som oftast vinner Champions League. Blir många meningslösa Champions League-matcher för er med andra ord, snorungar, för vinner, det gör ni inte där heller.
Vid en närmare anblick får jag det till att ingen av spelarna i dagens tredjeprismatch vunnit Champions League. Och de har ju inte vunnit VM. Inte varit i final i VM. Inte vunnit EM. Inte varit i final i EM.
Jag förstår, grabbar. En bronsmatch i VM kan ju inte vara något viktigt, ni har ju viktigare grejer för er allt som oftast, eller hur?